Välkomna på Åkerö Julmarknad på majstångsplatsen söndagen den 17 december 2023 kl 15-17.

Majstångsresning fredagen den 30 juni 2023 kl 18 !
Välkomna!

Välkommen på Julmarknad på Åkerö majstångsplats
söndagen den 11 december 2022 kl 15-17

Majstångsresning fredagen den 1 juli 2022 kl 18 !

 Åkerö byalags överklagande av den senaste versionen av Detaljplan Åkerö Brofäste

Mark- och miljödomstolen tillhanda

Överklagan om beslut att anta Detaljplan Åkerö Brofäste (Åkerö 19:4 m.fl.), Leksands kommun, Dalarnas län. Dnr 2013/1046.

Kommunfullmäktige i Leksands kommun antog 2022-02-14 § 5 rubricerad detaljplan, Dnr 2013/1046. Åkerö byalag överklagar härmed kommun-fullmäktiges beslut och yrkar att Mark- och miljödomstolen upphäver beslutet att anta detaljplanen.

Grund för överklagan – punktform

- Åkerö byalag anser att en exploatering enligt antagen detaljplan får en oacceptabel påverkan på kulturvärden och landskapsbild inom Åkerö, Edshult och centrala delar av Leksand, inkluderat riksintresset Leksands-Noret.

- Leksands kommun har antagit en detaljplan som, i allt väsentligt, är densamma som den detaljplan Mark- och miljödomstolen en gång upphävt.

- Den konsekvensbeskrivning Leksands kommun åberopar håller inte godtagbar kvalitet som ett relevant kunskapsunderlag.

- Samrådsprocessen har inte hållit en godtagbar demokratisk nivå. Avgörande dokument, som ska tillhandahållas i samband med samråd, har presenterats för medborgarna först ett år efter avslutat samråd.

- Det saknas uppgifter om vad det är som kan motivera att skyddet för kulturmiljövärden får eftersättas.

- Behovet av parkeringsplatser och friytor inom planområdet tillgodoses inte på ett lämpligt sätt.

Bakgrund till Åkerö byalags överklagande

Leksands kommun har tidigare (2019-11-25) antagit en detaljplan för Åkerö brofäste. Mark- och miljödomstolen upphävde kommunens beslut 2020-09-14.

Åkerö byalag deltog aktivt i samrådsprocessen kring detaljplanen för Åkerö brofäste och lämnade in våra synpunkter inom föreskriven tid. Vi lämnade också in ett yttrande till Leksands kommun, under den så kallade granskningstiden, där vi tydligt sammanfattade vår syn på den då aktuella detaljplanen.

Åkerö byalags agerande grundar sig i de beslut som togs i samband med vår extra bystämma, 2019-02-10. Stämman antog ett yttrande med nedanstående huvudpunkter:

1. Vi är positiva till att det byggs bostäder i detta område.

2. Vi anser att nybyggnationen stilmässigt ska anpassas till den miljö och karaktär som präglar befintlig bebyggelse på Åkerö.

3. Vi anser att nya bostadshus ska vara av varierande höjd, högst tre våningar höga och inte byggas så tätt intill varandra som i det presenterade förslaget.

Åkerö byalag välkomnar således nya bostäder vid Åkerö brofäste, men menar att byggnation måste anpassas till den stil, miljö och karaktär som präglar området i övrigt. Gärna varsam förändring i samklang med miljö och tradition, inte klumpiga betongklossar, till men för närboende och alla som värnar om Leksands karaktär och kulturmiljövärden.

Till kommunens Plan- och kartavdelning inkom ett rekordstort antal yttranden, vilket framgår av kommunens egen granskningshandling. Den alldeles övervägande delen av de som yttrade sig, delade eller förde fram likartade synpunkter som Åkerö byalag.

Den nu beslutade detaljplanen (2022-02-15) har, även från ledande politiskt håll och vid upprepade tillfällen (t ex av samhällsbyggnadsutskottets ordförande), konstaterats vara väsentligen samma detaljplan som beslutades 2019-11-25.

Med hänvisning till ovanstående är det därför nödvändigt för Åkerö byalag att också överklaga den nu beslutade ”nygamla” detaljplanen.

I samband med samrådstiden (28 okt – 18 nov, 2020) upprepade Åkerö byalag sina tidigare anförda synpunkter (se ovan), men tillade också nedanstående två punkter. Detta tillägg föranleddes av att kommunen då offentliggjorde den Kulturmiljöanalys som Dalarnas Museum fått i uppdrag att ta fram.

4. I den kulturmiljöanalys som kommunen nu låtit utföra framhålls hur viktig en sammanhållen, låg byggnadshöjd alltid har varit för Leksand och för de människor som bor här. Åkerö byalag menar att detta inte på något sätt avspeglas i den byggnation som möjliggörs i detaljplaneförslaget. Sannolikt beror detta på att kulturmiljöanalysen framtagits långt efter det att förslaget till nybyggnation fått sin form och uppenbarligen cementerats.

5. Åkerö byalag anser att en exploatering enligt detaljplaneförslaget får en oacceptabel påverkan på kulturvärden och landskapsbild inom Åkerö och Edshult.

Leksands kommun fick även denna gång motta ett stort antal ytterst kritiska synpunkter från allmänheten (se kommunens Granskningsutlåtande) där alla, med något enstaka undantag, förde fram likartade ståndpunkter som Åkerö byalag listat ovan (s 2). Fler än hälften av dessa kritiska medborgare ställer sig kort och gott bakom Åkerö byalags skrivelse.

Grund för överklagan – motivering

- Åkerö byalag anser att en exploatering enligt antagen detaljplan får en oacceptabel påverkan på kulturvärden och landskapsbild inom Åkerö, Edshult och centrala delar av Leksand, inkluderat riksintresset Leksands-Noret.

För Åkerö byalag är det alldeles uppenbart att en storskalig exploatering enligt beslutad detaljplan påverkar kulturvärden, landskapsbild och människor på ett oerhört negativt sätt.

Låt oss börja med människorna. Under hela processen kring detaljplanerna för Åkerö brofäste har medborgarna tagit varje tillfälle i akt att lämna in sina synpunkter i samband med samråd och granskning.

Politiker och ledande tjänstemän har enkelt kunnat konstatera att det aldrig tidigare kommit in så många skriftliga synpunkter i samband med samråd kring detaljplaner. Ett i sammanhanget omfattande opinionsbildande arbete har bedrivits. Något måste detta betyda. Den rimliga förklaringen är att människor helt enkelt vill känna igen sig i sin hemmiljö och uppskattar den trygghet som igenkännbar byggnation och landskapsbild skänker.

I kommunens egen inhandlade konsekvensbedömning (Antikvarisk konsekvensbedömning, se nedan) framgår att: ”I relation till omgivningen är den föreslagna bebyggelsen stor både till volym och höjd. Den kommer att upplevas som främmande bland de befintliga och småskaliga och friliggande bostadshusen.”

Främmande är en bra beskrivning och en sannolik förklaring till den opposition detaljplanen väcker. Ett förfrämligande av närmiljön ogillas av många medborgare, som i övrigt säger ja till bostäder men nej till en mur av sammanhängande betongklossar.

Åkerö byalag menar att en murlikande bebyggelse utgör en särskilt påtaglig skada på kulturmiljön och kan inte försvaras med, vilket kommunen gör, att man måste bygga så på grund av bullerproblematiken.

Klarar anlitade byggbolag inte de krav som ställs i 2 kap. 6a PBL utan att bygga en v-formad mur av betongklossar, så talar det snarast för att konceptet möjligen är feltänkt från början.

Påpekandet i kommunens Planbeskrivning att ”Den föreslagna nockhöjden, 26 meter, bedöms få störst konsekvenser för stadsbilden i den nära omgivningen” får sägas vara lika trivialt som stötande.

Lika självklart som att byggnationen får störst konsekvenser för stadsbilden i den nära omgivningen är att ett genomförande av detaljplanen särskilt hårt drabbar fastigheterna (och de människor som bor däri) vid Färjvägen, i direkt anslutning till detaljplaneområdet.

Som byalag, intresseförening för boende på Åkerö, vill vi understryka hur negativt den av fullmäktige beslutade detaljplanen påverkar vår boendemiljö, alldeles oavsett om vi ligger utanför det som klassas som riksintresse eller ej.

Åkerö byalag menar att detaljplaneförslaget inte lever upp till vad som stipuleras i 2 kap. 6 § PBL (Plan- och bygglagen) gällande utformning och placering av bebyggelse. Där anges att hänsyn ska tas till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan.

Då Åkerö by är den by som ligger närmast riksintresset Leksands-Noret finns det anledning att vara extra varsam vid exploatering av detta område. Alldeles uppenbart kommer en byggnation att påtagligt skada kulturmiljön på Åkerö och innebära en utarmning av kulturvärden som boende i Åkerö by, och många med oss, förstår att uppskatta.

Åkerö brofästes topografiska läge gör att en byggnation av det format som detaljplanen ger möjlighet till kommer att ha en dominerande och påträngande effekt även på riksintresset Leksands-Noret.

Vi delar helt Dalarnas Museums yttrande (2021-11-15) att de kulturmiljövärden som fastställs i Kulturmiljöanalys nordöstra Åkerö samt i kommunens kulturmiljöprogram påverkas mycket negativt vid ett genomförande av aktuell detaljplan.

- Leksands kommun har antagit en detaljplan som, i allt väsentligt, är densamma som den detaljplan Mark- och miljödomstolen en gång upphävt.

Åkerö byalag tvingas tyvärr konstatera att Leksands kommun inte haft några tydliga ambitioner vad det gäller att bevara eller ta hänsyn till väsentliga kulturmiljövärden vid framtagande av detaljplaneförslag för exploatering vid Åkerö brofäste.

Vid framtagande av aktuellt Kulturmiljöprogram beslutade utskottet för samhällsbyggnad att lyfta bort rapporterna för Åkerö, Edshult och Källberget ur Sammanträdesprotokoll §38, 2020-03-19. §38 gällde ett beslut angående godkännande av kulturmiljöprogram, etapp 1 B, del 1. Rapporterna för övriga områden inom Leksands kommun godkändes.

Anledningen till detta förfarande bör rimligen vara att man från utskottsmajoritetens sida anade att exploateringsplanerna för Åkerö brofäste skulle hamna på kollisionskurs med kommunens eget kulturmiljöprogram. Ovan anförda yttrande från Dalarnas Museum visar, enligt vårt förmenande, att så också blev fallet.

Efter att domstolen upphävt kommunens beslut (2020-09-14) beslöt kommunen att inte överklaga, utan man satsade på ”ett litet omtag”, enligt utskottets ordförande, Falu-Kuriren 2020-10-06. ”Det vi jobbar utifrån nu är att tillföra det som domstolen anser har varit en brist. I övrigt kommer det att se ut som innan.”

Kulturmiljöanalysen var klar och presenterades för allmänheten först den 15 oktober, men redan (minst) en dryg vecka innan analysen är klar och publicerad vet man att de kulturmiljövärden som ska beskrivas inte kommer att ändra något i detaljplanen.

Vi tycker det är uppseendeväckande. Först analys - sen detaljplan; det borde vara en rimligare tingens ordning. Men det kräver förstås att analysen tas på allvar och inte bara är något som ska bockas av i hopp om att klara de krav som Mark- och miljödomstolen kräver för ett eventuellt godkännande.

Att kulturmiljöanalysen inte tas riktigt på allvar, till skillnad från konsultfirman Swecos antikvariska konsekvensbedömning, framgår med all önskvärd tydlighet i både Dalarnas Museums yttrande ovan och i kommunens värdering av de båda dokumenten i Planbeskrivning, oktober 2021, Dnr: 2013/1046.

Leksands kommunfullmäktiges beslut (2022-02-14) att anta en detaljplan, som förutom två avgörande (men motsägande) dokument i allt väsentligt är den-samma som domstolen tidigare upphävt är direkt anmärkningsvärt.

- Den konsekvensbedömning Leksands kommun åberopar håller inte godtagbar kvalitet som ett relevant kunskapsunderlag.

Leksands kommun anlitade Dalarnas Museum för att ta fram ett underlag för både ett kulturmiljöprogram och för den kulturmiljöanalys som togs fram som en följd av att domstolen upphävde beslutet kring den tidigare detaljplanen.

Dalarnas Museum får således betraktas som experter vad det gäller att fastställa vilka väsentliga kulturmiljövärden som finns i aktuellt detaljplaneområde och även i kommunen som helhet, med tanke på deras roll i framtagandet av ovan nämnda kulturmiljöprogram.

Leksands kommun anlitade därefter konsultfirman Sweco för att bedöma vilka konsekvenser en exploatering enligt detaljplanen skulle få för väsentliga kulturmiljövärden. De slutsatser konsultfirman landar i är i allt väsentligt det kommunen lutar sig mot i Planbeskrivning, dnr 2013/1046.

Det intressanta i sammanhanget är att den sedan tidigare anlitade expertinstitutionen (Dalarnas Museum) helt dömer ut konsultfirmans konsekvensbedömning.

I sitt yttrande 2021-11-15 menar Dalarnas Museum att

Den upprättade konsekvensbedömningen präglas av flera allvarliga brister, som leder till orimliga slutsatser.

l.

De slutsatser som presenteras i konsvensbedömningen är dåligt underbyggda utifrån de kunskapsunderlag som tidigare upprättats för att fastställa områdets kulturvärden.

Konsekvensbedömningen innefattar även nya/egna tolkningar av historiska skeenden som står i motsats till vad som konstateras i övriga kunskapsunderlag.

2.

Konsekvensbedömningen saknar adekvat och logisk uppställning. Man har inte heller presenterat vilken metod som har använts för att genomföra konsekvensbedömningen, varvid det inte är möjligt att värdera arbetet som ett tillfredställande kunskapsunderbyggt beslutsunderlag.

Tolkningen (dvs den antikvariska konsekvensbedömningens tolkning – vår anm.) av Dalarnas museums Kulturmiljöanalys nordöstra Akerö och kommunens kulturmiljöprogram är orimlig. Ställer man de kulturvärden som fastställts i dessa dokument i förhållande till den aktuella planens exploateringsförslag framgår med all önskvärd tydlighet att förslaget kommer påverka kulturvärdena mycket negativt.

Åkerö byalag hänvisar till Dalarnas Museums skrivelse i sin helhet i vår bedömning att en exploatering enligt detaljplanen för Åkerö brofäste får en oacceptabel påverkan på kulturvärden och landskapsbild inom Åkerö, Edshult och centrala delar av Leksand, inkluderat riksintresset Leksands-Noret.

Vi menar också att Mark- och miljödomstolen särskilt bör uppmärksamma att de två ovan nämnda dokumenten, som utgör hela grunden för att Leksands kommun dristat sig till att anta den ”nygamla” detaljplanen, hamnar i så diametralt olika bedömningar.

Åkerö byalag hävdar, med hänvisning till ovanstående, att det fortfarande saknas en kunskapsbaserad bedömning av vilka konsekvenser en exploatering enligt antagen detaljplan får för väsentliga kulturmiljövärden.

Åkerö byalag menar, utöver vad som sagts ovan, att det finns flera osammanhängande resonemang i Swecos (Martin Åhrén, uppdragsledare) uppdragshandling Antikvarisk konsekvensbedömning (AK). Bristen på definitioner av viktiga begrepp är uppenbar och försvårar förståelsen av konsultens (och därmed kommunens) bedömningar.

Martin Åhrén lyfter fram att det i planprogrammet från 2015 fanns en grundläggande önskan att ”visuellt sammanbinda Åkerö med Noret genom en högre och mer stadsmässig bebyggelse”. (AK s 13)

Vad planprogrammet menar med ”mer stadsmässig bebyggelse” framgår dock inte och konsulten gör heller inget försök att ringa in begreppet. Kanske betyder stadsmässig, i detta fall, helt enkel höga hus i betong? I vilken stad som helst?

Martin Åhrén hänvisar till ett resonemang i planprogrammet kring fördelarna med en högre bebyggelse. ”En högre byggnad (max 8 våningar) ger en ökad orienterbarhet … dels som landmärke för att den signalerar en stadsmässighet som förstärker känslan av att man befinner sig i de centrala delarna av tätorten.”

Även om konsultens uppdrag är att visa vilka kommunala beslut som över tid lett fram till nuvarande detaljplan, så saknar vi ett problematiserande resonemang kring begrepp som landmärke, orienterbarhet och stadsmässighet.

Martin Åhrén betonar att översiktsplan, bostadsförsörjningsprogram och planprogram för Åkerö brofäste har tillkommit under en gemensam process och att alla tre tar tydligt ställning för uppförandet av flerbostadshus med en visuell koppling till Noret (AK s 18).

Vad som menas med ”visuell koppling” finns ingen definition eller ens ett klargörande resonemang kring. Handlar ”visuell koppling” helt enkelt om att det enbart ska synas – då blir det en platt och torftig betydelse av begreppet och kan väl av den anledningen möjligen motivera exploatering enligt aktuell detaljplan.

Betyder ”visuell koppling” däremot att det ska knyta an till bebyggelsen i Noret även vad det gäller arkitektur och estetiskt uttryck blir det genast intressantare.

Kommunens strävan är att både funktionsmässigt och visuellt binda samman Åkerö med Noret, enligt både översiktsplan och detaljplan (AK s 21).

”Viljan är att länka samman Leksands båda sidor av älven på ett tydligare sätt, något som också motiverat den befintliga flerbostadsbebyggelsen längs södra älvstranden.” (AK s 21)

Frågan är hur man tänker sig att en visuell koppling, eller sammanlänkning, ska se ut. Något resonemang kring detta finner man inte i AK och således inte heller i kommunens planbeskrivning.

Det hade varit intressant och möjligen bidragit till ökad förståelse för kommunens och även Martin Åhréns egna bedömningar om han resonerat lite kring i vilken bemärkelse en bebyggelse enligt detaljplanen kommer att ha en visuell koppling till Noret.

I det här exemplet är det lätt att hålla med om att flerbostadshusen längs södra älvstranden visuellt länkar samman med bostadshusen på norra sidan. De gör det dessutom på ett i vårt tycke harmoniskt och visuellt tilltalande sätt, vilket tyvärr inte på något sätt gäller den planerade bebyggelsen vid brofästet.

I AK (s 14) hänvisas också till de siktstudier som gjordes inför plansamrådet 2019. Enligt vårt förmenande syftade alla siktstudier till att bevisa att husen egentligen inte kommer att synas. Särskilt viktigt var det att bevisa att de inte kommer att synas från kyrkan, men också till mycket begränsad del från platser längs älvens norra sida.

Endast från två vypunkter ansågs bebyggelsen vara medvetet tydlig – för att bli en ”accent i stadslandskapet och en länk mellan centrumbebyggelsen i Noret och Åkerö”. De platser som pekas ut är majstångsplatsen och kajen.

Om detta faktiskt skulle stämma så faller diskussionerna kring landmärke och accent i landskapet tämligen platt till marken. Att resonemanget blir rörigt och haltar skall naturligtvis inte huvudsakligen läggas konsulten till last.

För om det är så att den planerade bebyggelsen huvudsakligen syns från majstångsplatsen och kajen, så vore det väl en god idé att visuellt och funktionsmässigt försöka koppla ihop och utveckla stadssiluetten i det avseendet? Den bebyggelse som nu planeras bryter brutalt mot den varsamma bebyggelsen längs kajen och de vackra, för Leksand stadstypiska, husen vid majstångsplatsen.

I PBL 2 kap. Allmänna och enskilda intressen framgår att all planläggning ska främja ”…en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse …”. Även om det inte är det lättaste att bena ut begrepp som ”estetiskt tilltalande utformning” så borde åtminstone ett resonemang kring detta ha en given plats i en konsekvensbedömning, men så är tyvärr inte fallet.

Vi är dock tacksamma för att Martin Åhrén avslutar sin konsekvensbedömning (s 23) med en bild på husen vid Snedkanten och vi vill göra domstolen uppmärksam på vad som står under densamma.

”Suterränghus i fem våningar i kvarteret Snedkanten i centrala Leksand. Kvarteret ligger strax utanför riksintresseområdet och är för närvarande det enda jämförbara exemplet på samlad högre bebyggelse inom tätorten.” (AK s 23)

Vi lämnar inga synpunkter på husen vid Snedkanten, där de nu står, för platsen i sig är den kanske mest avgörande faktorn för hur en bebyggelse påverkar stadsbilden. Men att ens tänka sig en jämförbar bebyggelse (samt ytterligare en våning) vid Åkerö brofäste?

Åkerö byalag menar att resonemangen kring visuell återkoppling till Noret är tomma fraser och att man förytligar innebörden i begreppet ”visuell”. Det finns helt enkelt ingen bebyggelse av likartad gestaltning att visuellt återkoppla till – om man nu inte menar bebyggelsen vid Snedkanten, men den syns å andra sidan inte från detaljplaneområdet.

- Samrådsprocessen har inte hållit en godtagbar demokratisk nivå. Avgörande dokument, som ska tillhandahållas i samband med samråd, har presenterats för medborgarna först ett år efter avslutat samråd.

Vår huvudinvändning är att en konsekvensbedömning beträffande väsentliga kulturmiljövärden saknats under samrådstiden.

I samband med samrådstiden för aktuell detaljplan, 2020-10-28 – 2020-11-18, presenterades en kulturmiljöanalys utförd av Dalarnas Museum (se ovan).

Först ca ett år senare, 2021-10-12, presenteras en konsekvensbedömning utförd av konsultfirman Sweco (se ovan).

Brist på insyn och möjlighet till påverkan

Värt att notera i detta sammanhang är att kommunens egen konsekvensbedömning, som i sin argumentation tungt vilar på konsultfirmans,

presenteras för medborgarna först ca ett år efter samrådets genomförande.

Detta anser vi vara en allvarlig brist, då medborgarna inte fått någon möjlighet att i samrådsprocessen ställa frågor och få insyn i hur kommunen resonerat beträffande detaljplanens konsekvenser för viktiga kulturmiljövärden.

I PBL (Plan- och bygglagen) fastslås i 5 kap. 12§ att ”Samrådet ska syfta till att få ett så bra beslutsunderlag som möjligt och ge möjlighet till insyn och påverkan.”

Möjligheten att få insyn i och kunna påverka hur kommunen tänker kring konsekvenserna för kulturmiljövärden har naturligtvis starkt begränsats av att kommunen, inför samrådet, inte presenterat en konsekvensbedömning av vad ett genomförande av detaljplanen innebär i detta avseende.

Kommunens bedömningar av vilka konsekvenser ett genomförande beräknas få, även för väsentliga kulturmiljövärden och för stadsbilden i dess helhet, är avgörande för att den demokratiska processen kring samråd ska bli meningsfull.

Det är kommunens skyldighet att tydliggöra sina analyser, beskrivningar och bedömningar på ett överskådligt och begripligt sätt inför ett samråd – inte ett år efter.

I PBL 5 kap 13 § fastslås att ”Under ett samråd om ett planförslag ska kommunen redovisa förslaget, skälen till förslaget, det planeringsunderlag som har betydelse och hur kommunen avser att handlägga förslaget […] Om kommunen avser att ingå exploateringsavtal eller genomföra markanvisningar, ska kommunen redovisa dessa avtals huvudsakliga innehåll och konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal.”

Åkerö byalag anser att kommunen har brustit i att ge medborgarna insyn i konsekvenserna av detaljplanens genomförande för framför allt kulturvärden som stads- och landskapsbild.

När beslut om nybyggnation av den omfattning som det gäller i det här fallet ska tas är det extra viktigt att samråd med befolkning, remissinstanser och kommunala beslutsfattare sker med högt ställda krav på kvalitet och transparens.

Med tanke på att en detaljplan för Åkerö brofäste redan har upphävts en gång borde det vara självklart att Leksands kommun är extra varsam när det gäller att för medborgarna presentera analyser och bedömningar av god kvalitet, i rätt tid och i rätt sammanhang.

- Det saknas uppgifter om vad det är som kan motivera att skyddet för kulturmiljövärden får eftersättas.

Det framgår inte i kommunens planhandlingar vilka bedömningsgrunder man använt för att motivera att skyddet för kulturmiljövärden eftersätts. Hänvisningar till bostadskö, översiktsplan och bostadsförsörjningsprogram kan inte räcka som grund för att göra en sådan bedömning, eftersom det saknas uppgifter om att det inte går att uppnå dessa mål (bostadsförsörjning) genom att bygga tillräckligt mycket på andra platser där väsentliga kulturmiljövärden inte skadas.

- Behovet av parkeringsplatser och friytor inom planområdet tillgodoses inte på ett lämpligt sätt.

Med den planerade omfattningen av bebyggelsen går det inte att tillgodose behovet av parkeringsplatser och friytor inom eller i närheten av planområdet. Genom att planera och bebygga en liten del av det området och samtidigt anvisa ett stort område till parkering utanför planområdet, för den aktuella bebyggelsen, föregrips och hindras en ändamålsenlig planering av resten av området. Särskilt allvarligt är det att all lek och annan utevistelse för barn hänvisas till Riddarlekparken som ligger bortom stora, starkt trafikerade gator.

Med en mer varsam och till platsen välanpassad bebyggelse blir det förvisso färre lägenheter, men därmed också ett minskat behov av parkeringsplatser vilket möjliggör ett tillräckligt utrymme för de friytor som ska prioriteras enligt gällande lagstiftning.

Sammanfattning

- Åkerö byalag menar att en exploatering enligt föreliggande detaljplan får en negativ påverkan på väsentliga kulturmiljövärden.

- Detaljplanen är i grunden densamma som den domstolen en gång redan upphävt.

- Den antikvariska konsekvensbedömning håller inte acceptabel kvalitet, vilket också avspeglar sig i den konsekvensbedömning Leksands kommun redovisar i Planbeskrivning, oktober 2021, Dnr: 2013/1046.

- Samrådsprocessen har ej hållit godtagbar kvalitet. Avgörande dokument för ett demokratiskt förfarande har presenterats först ett år efter avslutat samråd.

- Det saknas uppgifter om vad det är som kan motivera att skyddet för kulturmiljövärden får eftersättas.

- Behovet av parkeringsplatser och friytor inom planområdet tillgodoses inte på ett lämpligt sätt.

Med hänvisning till ovanstående ber vi Mark- och miljödomstolen att upphäva Leksands kommunfullmäktiges beslut 2022-02-14 att anta Detaljplan för Åkerö brofäste, Dnr 2013/1046.

Leksand 2022-03-18

Åkerö byalag

Bengt Hallström, ordförande Fastighet Åkerö 6:46

John Arrias, sekreterare Fastighet Åkerö 8:41